Efter Arbetsförmedlingen

I januariöverenskommelsen – som ligger till grund för regeringens fortsatta arbete – anges det tydligt under punkt 18 att Arbetsförmedlingen ska reformeras i grunden. Det som ska fortsätta vara Arbetsförmedlingens uppdrag är kontroll av arbetssökande och av fristående aktörer, arbetsmarknadspolitisk bedömning, digital infrastruktur samt statistik och analys. I övrigt ska fristående aktörer i ett valfrihetssystem ta över Arbetsförmedlingens uppdrag att matcha och rusta arbetssökande.

För komvux del innebär detta flera saker. För det första måste man tolka formuleringarna i överenskommelsen så att regeringen nu tar det slutgiltiga steget att flytta över ansvaret för ”arbetsmarknadsutbildningar” till kommunerna. Ordet är satt inom citationstecken för att visa att det inte är Arbetsförmedlingens traditionella arbetsmarknadsutbildningar som förs över, utan ansvaret för de utbildningar som ger individer den kompetens som arbetsmarknaden efterfrågar och de utbildningar som får individer i jobb.

För det andra innebär en renodling av ett matchningsuppdrag förmodligen att de enskilda aktörerna kommer att prioritera lågt hängande frukt, d.v.s. de individer som står närmare arbetsmarknaden. Både för att de helt enkelt är lättare att matcha, och för att det inte är möjligt att enbart genom coachning eller liknande få en person utan tillräcklig utbildning i jobb – inte ens om man får mer betalt då man försöker. För komvux del kan detta komma att innebära att medan de enskilda aktörerna prioriterar individer som är nära arbetsmarknaden, så kommer komvux i ännu högre grad behöva arbeta med de individer som har en längre väg till arbetsmarknaden.

Vilket verktyg ska då komvux använda för detta uppdrag? Jo, det är ju tydligt uttalat att det ska vara regionalt Yrkesvux. Men här brottas komvux med ett av samma grundproblem som Arbetsförmedlingen gjort, nämligen att de verktyg man tilldelats ska lösa två problem samtidigt. Regionalt Yrkesvux ska nämligen inte bara utbilda arbetslösa till arbete, utan det ska också förse arbetsmarknaden med den kompetens man så desperat efterfrågar.

Precis som vanligt när man försöker lösa flera problem med samma lösning så går det väl sådär. Förra året satsade regeringen närmare 2 miljarder kronor på platser inom regionalt Yrkesvux. Bedömningen är att kommunerna betalade tillbaka nästan hälften av dessa medel till staten. Samtidigt är man från branscher och företag inte nöjda med hur regionalt Yrkesvux lyckas lösa kompetensförsörjningen, och kommunerna har svårt med rekryteringen till Yrkesvux.

Det hade varit bättre att ge komvux två olika verktyg. Ett med regelverk som understödjer insatser för att få individer i arbete, och ett verktyg som har uppdraget att lösa kompetensförsörjningen inom arbetslivet. Dela regionalt Yrkesvux i två delar, helt enkelt, och renodla uppdragen för de båda. Man kan vidare ifrågasätta att en utbildningssatsning som har arbetsliv och arbetsmarknad som mottagare verkligen ska erbjuda betygsgivande utbildningar, med alla begränsningar det innebär. Vad hände med SeQF? Vore det inte mer lämpligt att dessa kvalifikationer används som ett kvitto på genomförd utbildning?

Vuxakademin har fler tankar kring hur man skulle kunna utveckla dessa system. Men de tankarna återkommer vi till i ett senare nyhetsbrev.

————————————————————————————————————————————-

Behöver din verksamhet stöd i strategiska frågor som rör vuxenutbildningen? Vuxakademin erbjuder föreläsningar, workshops och coachning inom de områden där vuxenutbildningen behöver utvecklas. Vårt mål är att ge kommunala och enskilda anordnare av komvux möjlighet till ett mer heltäckande stöd inom områden man ibland kan ha för lite kunskap inom – men ändå förväntas hantera.

One Reply to “Efter Arbetsförmedlingen”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *